Hjälp.

Precis när jag publicerat det förra inlägget så ringde Ylva mig. Jag som tänkte att jag skulle ringa henne. Dock pratade jag i telen redan då, men ändå lite telepati. Här kommer ett litet Urdrag ur Ylvas blogg från dagen:

Typiskt
Jag kan inte hitta Elsa. Hon var inte på jobbet, eller jag såg henne i alla fall inte. Hon svarar inte i telefonen. Hon är så himla lätt att tappa bort ibland. Läser du det här så kan du ju ringa mig. Jag vill inte frysa på Norra ensam ikväll.

Det kanske är så att jag är lätt att tappa bort. Men jag förstår henne. Jag hade inte heller velat frysa ensam på Norra. Allra minst ikväll. Men jag kunde verkligen gå utanför dörren. Nu är det minsann Ylvas lur som tutar upptaget...