Mörker...

Skulle så gärna bara vilja krypa ner under ett varmt dun-täcke och inte kliva upp på hur länge som helst. Bara ligga där och vänta ut tiden och gå upp igen när tiden känns mogen... Men jag inser att den nog inte kommer bli det. Det här är något som jag måste reda ut. Jag måste göra det själv. Och helst nu. Om jag skiter i det kommer jag änså behöva ta tag i det sen. Det är ändå lockande att bara strunta i alltsammans. Men nej, jag ska inte låtsas som om ingenting. Jag ska iaf försöka att inte göra det.