Tenneriffa...

Nu drar jag till värmen. För tillfället vill jag helst stanna hemma men det här blir röj. Ha en bra vecka alla.

Somliga straffar Gud med detsamma...

Glömde berätta. På Coffe Cup sitter man ju liksom så att man kan se ut mot tunnelbanan, sitter och dricker mitt kaffe när någon ska planka in och hoppa över spärren men ramlar. Tyckte bara det var lite roligt. Men det var kanske bara jag.

Typiskt svenskt?

Torsdag e.m:

Skönt att vara hemma, fast det blir kort. Kommer hem, duschar slappar lite. Jätteskönt att bara vara med sig själv lite. Inser att vi inte har någon mat hemma. Vuxen som jag är tar jag saken i egna händer och bestämmer mig för att ta bussen upp till mörby för att köpa lite. Fast jag ångrar mig först, jag har inte alls lust att vara social och risken att träffa någon jag känner är överhängande. Jag har som många vet en smärre bacillskräck, lite därför också, ibland har jag bara inte lust att åka buss även om jag gillar själva grejen att åka buss och tåg. Hungern tar över och jag tar bussen till centrum. Har kvalitets-tid med mig själv och min i-pod. Typ halva bussen är ledig är det kliver på en märklig kvinna, faktiskt inga fördomar men hon luktade äckligt och såg märklig ut. Halva bussen är ledig och vart sätter hon sig??? Bredvid mig såklart. Vart annars. I vanliga fall tycker jag att det är märkligt att alla sätter sig liksom på en varsin stol och har en ledig bredvid sig. Men just idag ville jag faktiskt sitta själv. Är det typiskt svenskt att inte vilja beblanda sig på bussen? Iaf förstörde det hela min resa men det räddades när jag träffade Madde Törnqvist på Coffe Cup:) Joo, det är helt unerbart att träffa folk man känner när man är ute och vandrar.

Nerbrytningsprocess....

Fick ett mail där min lärare frågade varför jag inte lämnat in min uppgift om psykisk hälsa. FAN tänkte jag. Men grejen är inte det att jag har varken glömt eller struntat i eller inte haft tid med den uppgiften. Jag har helt enkelt förträngt den. Jag vill inte. Jag vill faktiskt inte. Jag får tvångstankar och magont.

Om du bara hade 3 månader kvar att leva, hur skulle du leva då?

• Vad är viktigt för dig?
• Människor/relationer
• Finns det något eller någon som du lägger mycket tid på som du skulle välja bort helt?
• Vad är det väsentliga?
• Skolan?
• Resa?

Jag tycker inte om att reflektera över sånt här.

I svenskan håller vi på att träna på CV och meritförteckning och sånt. Fick en uppgift, skriv ditt CV som du tror/kan tänka dig att det ser ut om 10 år. VADÅ 10 ÅR? VADÅ 10 år? Jag har för tusan ingen aning om vad jag gör om 92 dagar. Om 92 dagar är jag fri/arbetslös/ensam/utlämnad/utsläppt och för tillfället jävligt lycklig. Och sen? Vad händer sen?

Gott eller äckligt.

Ibland kan jag inte bestämma mig för om något är gott eller äckligt. Det liksom är äckligt men ändå gott på något märkligt sätt. Vi har ett konstigt blueberry-te här som egentligen är skitäckligt men jag kan inte låta bli att dricka det iaf. Det är något med det. Som Werthers original. Det är jättegott men när jag tänker på vad det är som är så gott kommer jag på att de egentligen är rätt äckliga men liksom goda på samma gång. Så kan det vara ibland. Får dras med blueberry-teet eftersom båda mitt egna goda mango-te och green tea chai citrus är slut. :'(

Att prata i telefon

Jag pratar med Karro i telefon nästan varje dag. Det är väldigt skönt faktiskt. Det känns tryggt på något sätt. Då skulle min pappa säga: Men har ni något att prata om då, när ni pratar varje dag? det är klart vi har. Måste ju kolla dagsformen och prata om allt som hänt. Det känns faktiskt tomt de kvällarna jag inte pratar med Karro innan jag somnar. Jag är glad att jag har Karro! Snart ska vi ut på turné och sen kommer boken! Två princessor på turné. Den blir grym.

Att höra sin favoritlåt på radion...

Det är något speciellt med att höra sin favorit-låt på radion. Även om jag lyssnar på den varje dag på datorn så blir jag helt glad när den kommer på radio. Speciellt eftersom jag aldrig lyssnar på radio så jag bara ströhör här och där. Lite samma sak som när man har blanda spår på I-poden. Även om jag lyssnar på Forever Young med Alphaville varje dag så känns det så bra när den kommer på blanda spår.

JÄTTESJUK!!!

Idag är jag sjuk och sinnesjukt förvirrad. Har typ aldrig känt mig så förvirrad. Då är det illa. Vaknade vid 5 och var helt borta, feber och illamående, skakig. Stängde av alla element tog en ipren och tänkte att jag måste sjukanmäla mig imorrn. Husfar kommer in vid halvåtta och säger typ: Haallå! Är du vaken? Jag trodde att husfar kom med posten och blev sur och utbrast att jag var sjukanmäld. Nej det är du inte säger husfar. JOOO! utbrister jag. Varpå husfar säger: Vad är det för fel? Jag är JÄTTESJUK!!! Säger jag då. Inte att jag har feber eller ont i magen eller så utan bara att jag är JÄTTESJUK.
Jag typ drömde eller tänkte att jag var sjukanmäld eftersom jag varit uppe och vandrat imorse så jag trodde att husfar bara kom med posten och blev lite sur för att han väckte mig. Han trodde nog att jag var psykiskt störd men han lät mig vara iaf. Jag var ju faktiskt JÄTTESJUK. HUSFAR BURT ÄR SKÖN!!!

Falsterbo

Jaa, det var rätt kul där. Och jag saknar det!

Body lotion - mandarin.

Ibland bara blir man sjukt sugen på något eller liksom förnimmer en doft av något. Satt på filosofin för några veckor sen och bara sådär fick jag ett sjukt sug efter pannkakor, man liksom nästan känner smaken. Då vandrade jag till mitt elevhem och gjorde pannkakor. Förra veckan fick jag ett sjukt ryck efter prinskorv när jag såg en bild då jag och Mahry åt det. Nu fick jag värsta saknaden efter min förra body lotion... Jag kände doften i luften och började sakna den. Den luktade mandarin och var sjukt bra. Jag älskar saker som luktar eller smakar mandarin. Inte citrus, inte apelsin eller citron. Det ska vara mandarin. Det var dock en present från USA så jag får nog släppa det... Well well. Plugg nu så inte Britt lackar imorrn.

Har just haft en brottningsmatch med Emelie och Tove, ni är sjuka i huvudet båda två. Om en vecka är vi på Tenneriffa! Kärlek.